Snabbmode syftar på den snabba tillverkningen och spridningen av billig klädsel, som ofta kommer ut på marknaden i korta cykler. Företag som tillverkar snabbmode använder ofta mycket billiga material och fabriker i utvecklingsländer där lönekostnaderna är låga.

Ett exempel på snabbmodets följder är svettshoppar. Svettshoppar är inte små syateljéer för kläder, utan fabriker där arbetarna arbetar under dåliga förhållanden och för låga löner. Dessa fabriker finns ofta i utvecklingsländer och tillverkar kläder för företag i utvecklade länder. Många företag som tillverkar snabbmode använder svettshoppar för att sänka sina kostnader och snabbt få ut nya produkter på marknaden.

I svettshoppar sker ofta kränkningar av arbetsrättigheter. Anställda arbetar ofta långa timmar och har inte tillgång till ordentlig hälsovård eller säkra arbetsplatser.

Begynnelsen: Under 1950- och 1960-talen började företag erbjuda snabbt producerade och prisvärda kläder. Denna utveckling berodde främst på den ökande efterfrågan på billig klädsel och drevs på av växande välstånd och spridningen av massmedia.

Tillväxtfasen: Under 1970- och 1980-talen upplevde snabbmodeindustrin en stark tillväxt. Detta berodde främst på tillgången till billigare tillverkningsmetoder och globala leveranskedjor. Företag började producera kläder snabbare och i större mängder för att möta efterfrågan.

Digitaliseringsfasen: Med internets och sociala mediers spridning under 2000-talet började företag sälja sina produkter online och utnyttja snabbare trender för att marknadsföra sina varor. Detta ledde till en ännu större spridning av snabbmode och en ännu snabbare produktionstakt.

Snabbmode har under de senaste årtiondena förändrat sättet vi konsumerar och ser på kläder radikalt. Genom tillgången till billig och snabbt producerad klädsel har allt fler människor fått tillgång till plagg som tidigare betraktades som lyxvaror. Men denna skenbara lyx har sitt pris.
Snabbmode har lett till att folk värderar sina kläder mycket mindre och kastar dem snabbare. Effekten på naturen är enorm, eftersom tillverkningen av råmaterial kräver mycket kemi och produktionen av textilier kräver mycket vatten och energi.

Sammanfattningsvis kan snabbmode ses som en skenbar lyx som sker på naturens och de många människornas bekostnad, som arbetar i de långa produktionskedjorna.

Vi arbetar för att kläder ska värderas igen och vill skapa en förståelse för hur hållbar klädsel uppstår och hur mycket handarbete som ligger bakom varje enskilt plagg. Värdering är, tillsammans med användningen av hållbara material och rättvis tillverkning, en viktig del i riktningen mot grön klädsel. För i slutändan har vi inte vunnit något om vi konsumerar och kastar hållbara kläder lika snabbt som snabbmode.