Snabbmode syftar på snabb produktion och spridning av billiga kläder som ofta lanseras på marknaden i korta cykler. Företag som producerar snabbmode använder ofta mycket billiga material och produktionsanläggningar i utvecklingsländer, där lönekostnaderna är låga.

Ett exempel på snabbmodets konsekvenser är sweatshops. Sweatshops är inte små syateljéer för kläder, utan fabriker där arbetarna arbetar under dåliga förhållanden och för låga löner. Dessa fabriker finns ofta i utvecklingsländer och producerar kläder åt företag i utvecklade länder. Många företag som producerar snabbmode använder sweatshops för att sänka sina kostnader och snabbt lansera nya produkter på marknaden.

I sweatshops förekommer ofta kränkningar av arbetstagares rättigheter. Anställda arbetar ofta långa arbetsdagar och har inte tillgång till adekvat sjukvård eller säkra arbetsplatser.

Begynnelsen: På 1950- och 1960-talen började företag erbjuda snabbt producerade och billiga kläder. Denna utveckling berodde främst på den ökande efterfrågan på billigt mode och drevs på av det växande välståndet och massmediernas spridning.

Tillväxtfasen: På 1970- och 1980-talen upplevde fast fashion-industrin en kraftig tillväxt. Detta berodde främst på tillgången till billigare produktionsmetoder och globala leveranskedjor. Företag började producera mode snabbare och i större mängder för att tillgodose efterfrågan.

Digitaliseringsfasen: När internet och sociala medier spreds under 2000-talet började företag sälja sina produkter på nätet och utnyttja snabbare trender för att marknadsföra sina produkter. Detta ledde till en ännu större spridning av fast fashion och en ännu snabbare produktionstakt.

Snabbmode har under de senaste årtiondena förändrat sättet vi konsumerar och ser på mode i grunden. Genom tillgången till billigt och snabbt producerat mode har allt fler människor fått tillgång till plagg som tidigare betraktades som lyxvaror. Men denna förmenta lyx har ett pris.
Snabbmode har lett till att människor värdesätter sina kläder mycket mindre och slänger dem snabbare. Påverkan på naturen är enorm, eftersom det används mycket kemikalier vid framställningen av råvaror och textilproduktionen kräver stora mängder vatten och energi.

Sammanfattningsvis kan snabbmode betraktas som en förment lyx som sker på bekostnad av naturen och de många människor som arbetar i de långa produktionskedjorna.

Vi arbetar för att kläder åter ska värdesättas och vill skapa en förståelse för hur hållbart mode blir till och hur mycket hantverk som ligger bakom varje enskilt plagg. Värdesättning är, vid sidan av användningen av hållbara material och rättvis tillverkning, en viktig del på vägen mot gröna kläder. För i slutändan har vi inte vunnit något om vi konsumerar och slänger hållbara kläder lika snabbt som snabbmode.